lördag 6 oktober 2012

HÖSTHONUNG 2012 - SöderslättsHonung och Anders Bigårdar


SöderslättsHonung och Anders Bigårdar, Jordberga

HÖSTHONUNG 2012 Söderslätt Honung

- äntligen här klar nu den 5:e oktober.
Den har blivit extra fantastiskt god. Vi fick tillräckligt för alla er som efterfrågat densamma och den är uppskattad. Förutom förstås våra andra honungssorter.
Ja, nu är det inte bara den vanliga så mycket älskade "Raps"-honungen som vi har alltid hemma utan genom att hösten varit ett par tre veckor längre har vi nu denna enorm smakrika Hösthonungen - 2012.

Som alltid är den i begränsad mängd och vi har tappat i 250/350g och 500g Honungsburkar.
Ring och beställ eller använd automatiken med att klicka här till höger: "Beställ Honung" men skriv då att ni är intresserad av Hösthonungen.

Vi har nu:
Rapshonung, 500 g och 350 g, Mild och ej så aromatisk, vit i färgen, höst- och vårraps, juli och augusti.
Hösthonung 2012, 500 g och 250 g, Mycket aromatisk, frisk och smakrik, ängsblommor och inslag av hallon, lind, björnbär.
Flytande Honung i flaska ca 350 g, mild i smaken passar till revbensspjäll och julskinkan.
Smaksatt honung, 140 g:
( till ditt te el kan vara det vara bra med honung vid förkylning el för att bli lite piggare)
- Honung med Citron,
- Honung med Eucalyptus,
- Honung med Pepparmynta
- Honung med Lavendel
Ängshonung 500 g och 350 g, (500g slut fn men vi tappar och klart november)
Naturligtvis sist men inte minst vår omtyckta "ÄNGSHONUNG" från ängsmark i Blentarp/Everlöv/Klingvälsån.

http://andersbigardar.se/contacts/
Klicka på Biet och Surra med Anders
Hälsningar
Anders Jacobsson
SöderslättsHonung
Beställ: http://andersbigardar.se/bestallningsformular/ och skriv vad du önskar,
anders@andersbigaardar.com

måndag 3 september 2012

Parningsstation På Ven, Buckfast

Beställ Buckfast BiDrottningar - Friparade, f1, f2, för Leverans Juni Juli eller Augusti. Anders Bigårdar Levererar Bidrottningar - Du Beställer

Drönarsamhällen i vacker sommarskrud - Skånsk

Vär Värd, Harriet Larsson,
(drönar och drottning-vårdare) på Parningsstationen,
som gör allt möjligt för oss drottningodlare så att vi kan
lämna och hämta våra "skötebarn".
TACK också, så kolosalt mycket för att jag fick följa med
se hur bra organiserat det är och för en trevlig stund då jag fick
lära mig massor av nytt om parningsstationen på Ven.

Parningskuporna är väl skyddade i en vacker trädgård,
parningskuporna syn i bakgrunden intill häcken

En av mina "Kieler-kupor", särskilt placerade i en kryddträdgård.
Nu är det bara att vänta på resultatet.
Spännande såklart.



De vita är mina drottningar som är placerade på en påle med
gummiband runt om för att bli på plats.

Para "nya" drottningar på parningsstationer, bla Ven har  Buckfastdrönare

-Vill man ha bra bin så skall biodlare para "nya" drottningar på parningsstationer. Parningsstationer bör man bara använda för att ta fram ett tilltänkt avelsmaterial, (bilder ovan).
Bruksdrottningar är något som drottningodlaren sedan själv tar fram hemma i sin egen testbigård. Precis så arbetar jag själv i min drottningodling.
På parningsstationer använder man idag som drönarlinje sk F1 -döttrar efter en selekterad avelsdrottning. Drönarna motsvarar därför genetiskt arbetsbina i det utvalda avelssamhället.

Det krävs alltså en parningsstation för varje drönarlinje som ingår i ett avelsprogram och det medför förstås mycket arbete och höga kostnader.

Utvärdering av intressanta samhällen

Vill man veta mer i detalj om den drönarlinje som finns på parningsstationerna skall man såklart kontakta drottningodlarna, (avelsdrottningar) som tagit fram materialet så att man får veta detaljer om tex:
- Svärmtröghet
- Insamlingen av Honung
- Temperament, fromhet
- Rensningsförmågan
mfl detaljer,
i utvärdering och avel av drottningar.
Kanske även en viktig detalj som övervintringsförmåga.

Försvarsförmågan

Jag har själv i år funderat lite på försvarsförmågan nu när vi haft ett så gräsligt år då vi sett getingar överallt. Hos mig har en del av mina samhällen försvarat sig bra, andra har tillåtit getingar springa in och ut, tradit. 

Testbigård

Så det betyder att de drottningar som jag fick hem är nu parade med 6 linjer och har nu hamnat i min testbigård och i år har jag inte odlat från dessa linjer hemma utan gör det nästa år.
Varför?
Jo jag kom med mina parningskupor alldeles för sent i augusti och nu får jag vänta till nästa år.

Slutligen!
Vill du veta ännu mera om Buckfastdrottningar och den avel : http://www.buckfast.se/

Ha det så gott och lycka till säger jag till mig själv som är nybörjare och glad drottningodlare.
Nu gläds jag också åt allt som jag lärt mig, lär mig, på Yrkeshögskolan för biodling: http://yhbiodling.se/
"magiskt".

En önskan om lyckad avel och friska, starka och aktiva drottningar, drönare och arbetsbin och stort tack än en gång till alla ni i avelsgrupperna för Buckfast och att biodlare ska ha minst 100 samhällen enligt Broder Adam,

http://andersbigardar.se/contacts/
Klicka på Biet och Surra med Anders

Tills vidare ha lyckad drottning - odlingar
Anders Jacobsson

PS Drönararv 2012: LHJ08-141

fredag 20 juli 2012

Jordberga - Ängshonung och Flytande Honung

Det gungar och surrar i toppen
Snart kommer vår ljuva sommar och vi är nu klara med vår första slungning
av Ängshonung som finns i 750gr, 500gr och 350gr.
Vi har även en liten sats av Flytande Honung
För ni som är sugna av att njuta av den nya och fina Honungen, ring oss 0768-900827 eller 0768-463206,

Hälsningar Monika och Anders 
http://andersbigardar.se/contacts/
Klicka på Biet och Surra med Anders

söndag 15 juli 2012

Hur Bin Troligen Producerar En Kur för för AIDS

Hur Bin Troligen Producerar En Kur för för AIDS

Visste Du Att... ...propolis dödar HIV virus som orsakar AIDS?
Propolis & Honey

Så här har jag bla skrivit:
" Propolis is a sticky resin that honey bees collect from tree buds, bark, sap flows, or other  botanical sources.  It is used to varnish the cells of the honeycomb, and as a sealant for unwanted open spaces in the hive.

This natural substance that costs only pennies has been shown to kill the virus responsible for one of the world's deadliest and most tragic diseases.  Furthermore, this germicide from the bees also blocks the HIV virus from entering into cells. HIV treatments that block cell entry of the virus are rare and sought after due to the HIV's mounting resistance to available drug treatments.

     The study that proved propolis fights HIV was published in The Journal of Ethnopharmacology in 2005, but the research started 5 years before that -- by accident -- when Genya Gekker was working as medical
researcher at the University of Minnesota.  "

Läs ännu mera på min sida: http://1minute-cure-now.blogspot.se/2011/03/how-bees-produce-possible-cure-for-aids.html
En helt naturlig substans som bina producerar för att täta sin bikupa och för att desinficera densamma och göra den helt frisk och för att den skall bi en bostad som kan stå emot alla kontiga virus och annat som härskar i deras domäner.

Obs - av en ren tillfällighet upptäckte forskare detta som många av oss redan vet nämligen att propolis gör dig frisk från bla: virussjukdomar i kroppen och gör dig frisk och piggare.

Nu är det alltså bevisat av forskare så nu kan jag också säga ut det klart precis som jag också gjorde onsdagen den 2:e mars 2011 på min andra blogg.

Du har kanske hört talas om :

Honung med propolis, propolis honung.

 Tack: "Think-Outside-the-Book " för samarbetet.

Tyvärr har jag inte skrivet där på länge men det skall jag snart råda bot på.

Anders Jacobsson,
med idag en massa bisamhällen på 7 bigårdar i Skåne.

PS. Bäst av allt propolis som kan köpas i burk bla hos oss är billigt och det är känt att propolis har använts i mer än 5000 år. DS

tisdag 8 maj 2012

Bisamhälle Sett i InfraRöttLjus

Bisamhälle Sett i InfraRöttLjus





Bisamhälle Sett i InfraRöttLjus


Vetenskapens värd visar bisamhället filmat med höghastighetskamera och med infraröttljus.
Med det infraröda ljuset ser man att en del bin är varmare än andra. det finns värmebin som kan bli upp till 44 grader när de värmer de växande ynglen. yngel som utvecklas i 34 graders värme blir det ett hushållsarbetande bi men hade det varit 35,5 grader hade det blivit ett intelligent honungsbi.

Mer om bin : http://www.bbc.co.uk/nature/life/European_honey_bee

måndag 2 april 2012

Bekämpningsmedel i Lantbruket är en Del i Orsakerna Bakom Bidöden


Bekämpningsmedel Kan Ligga Bakom "Bidöden" - Forskning Pågår Fortfarande


Forskarna Har monterat radiosändare
på bina för att se hur de betedde sig under flygning.

Ny forskning kopplar massdöden av bin världen över till användning av bekämpningsmedel.
Det handlar om två studier som i detalj studerat hur en specifik grupp bekämpningsmedel påverkar beteendet hos humlor respektive bin. Och resultaten pekar mot att även doser som inte är dödliga för insekterna har stor betydelse för hur de klarar sig i långa loppet.

Plötslig bidöd, eller Colony Collapse Disorder på engelska, har drabbat populationer av bin världen över under de senaste åren. Vad som ligger bakom bidöden är inte helt klarlagt. Kvalster, virussjukdomar, för långt gången avel, och bekämpningsmedel har pekats ut som potentiella orsaker.

Och nu kommer alltså två nya studier som ger stöd åt teorin att just bekämpningsmedel kan ligga bakom problemet. Det handlar om neonikotinoider, en grupp av preparat som används för att bekämpa insekter, så kallade insekticider.

Neonikotinoiderna började dyka upp under tidigt 90-tal. Och båda studierna pekar mot att dessa preparat har skadliga effekter på bin och humlor, även i de fall då doserna inte är direkt dödliga för humlor och bin.
Det är inte bara ett bekymmer för biodlare. Bin, både vilda och tama, räknas som ett av det viktigaste djuren inom jordbruket, i klass med svin och nötkreatur, eftersom det har en avgörande roll för pollinering av många blommande grödor, som frukter och grönsaker.

Färre drottningar

I den ena studien, utförd i Storbritannien, har man undersökt humlekolonier och hur humlorna påverkas av insekticiden imidacloprid. I försöken utsattes humlekolonier i tidiga stadier för doser av preparatet motsvarande vad humlor typiskt exponeras för i det brittiska odlingslandskapet.
Sedan fick humlorna ägna sig åt vad humlor gör mest, det vill säga flyga runt och dricka nektar. Efter sex veckor vägde forskarna humlornas bon för att avgöra hur mycket varje koloni växt till sig.
Jämfört med kolonier som inte utsatts för imidacloprid så var de exponerade kolonierna omkring tio procent mindre. Detta beror enligt forskarna på att de exponerade humlorna var mindre framgångsrika i sitt födosök.
Men särskilt viktigt är också att de exponerade kolonierna producerade 85 procent färre drottningar, något som kraftigt påverkar hur många kolonier som kan uppstå den kommande säsongen, efter att drottningarna övervintrat.

Bina hittar inte hem

I den andra studien, från franska forskare, har man istället tittat på honungsbin. Genom att montera små radiosändare på bin har man kunnat studera hur bina rör sig när de är utanför kupan. Och även i detta fall testade man hur bina påverkades av en icke-dödlig dos av en nikotinoid, i detta fall preparatet tiametoxam.
Bina som utsatts för giftet löpte mellan två till tre gånger större risk att dö medan de var utanför bikupan, jämfört med kontrollbin som inte utsatts för giftet. Forskarna tror att det hänger samman med att preparaten är framtagna för att angripa insekters nervsystem.

Hos bina får det resultatet att deras förmåga att hitta hem till kupan rubbas. De tappar bort sig helt enkelt.
Med hjälp av data från sändarexperimentet kunde forskarna också simulera hur bisamhället skulle påverkas på lång sikt av att fler bin dör när de är ute och flyger. Modellresultaten pekade mot att bisamhället tids nog når en punkt då det ha svårt att återhämta sig efter att ha exponerats för bekämpningsmedlet.

Neonikotinoider underskattas

Ingemar Fries, professor vid SLU, tycker att studierna är väl utförda, men att de inte ger svar på frågan vad som orsakar bi-döden.
- Ännu har vi absolut inte förklaringen till bi-döden. Vi har många olika delförklaringar, men vi har väldigt svårt att gradera dem.
- Bidöden har även att göra med andra bekämpningsmedel och att binas habitat förstörs vilket gör att de får svårt att hitta mat. Det som lägger extra kol på just diskussionen om neonikotinoider är att man i tidigare studier sett att de gör att bina lättare drabbas av sjukdomar, säger Ingemar Fries.
Forskarna bakom studierna i Science menar att skadorna från neonikotinoider underskattas, just för att man när man testar medlen bara tittar på den dos som är direkt dödlig för bin. Resultaten visar tydligt att även indirekta effekter, som det minskade antalet drottningar hos humlorna och det tappade lokalsinnet his bina, kan ha stor påverkan på populationens storlek.
- Våra resultat väcker viktiga frågor om proceduren för hur bekämpningsmedel granskas och godkänns. Som det är idag så struntar man praktiskt taget i de doser som inte är dödliga för bina men som ändå påverkar binas beteende, säger Mikaël Henry, en av forskarna bakom den franska studien.
Tack:
Olof af Wåhlberg
SVT Vetenskap
http://svt.se/2.108068/1.2757765/bekampningsmedel_kan_ligga_bakom_bidoden


Anders Jacobsson
"Om Enkla Naturliga Kurer" - jag har websidan på engelska,
"The Secret To Healing Virtually All Diseases - Home Remedies and Natural Cures, Disease Prevention. Increase Your Good Health!"

lördag 31 mars 2012

Stort Ekonomiskt Värde i Pollinering

Stort Ekonomiskt Värde i Pollinering

Detta har vi vetat mycket länge nu!
Enligt Jordbruksverket skall vi som har bin för pollinering ha för oss lönsamma kontrakt med odlare av raps, frukt- och bärodlare. Lönsamma för båda parter.

Amerikanska jordbruksverket har beräknat att var tredje tugga vi äter direkt eller indirekt är beroende av att bin pollinerar våra grödor. Binas betydelse för jordbruket är alltså mycket stor, och både svenska och internationella studier pekar på att massdöd av bin kan få stora ekonomiska konsekvenser.
Fler och Rundare Jordgubbar med
Pollinering med Honungsbin

Beroende av Pollinerande Insekter

För många grödor är odlingen direkt beroende av pollinerande insekter. Det handlar främst om frukter, bär och grönsaker. Pollinering är en så kallad ekosystemtjänst - en service som naturen utför spontant och som vi människor drar nytta av.

I fallet med pollinering så handlar det om att bin, humlor och andra pollinerande insekter bär med sig pollen mellan olika blommor, vilket gör att växtens blommor befruktas och kan utvecklas till en smarrig jordgubbe eller ett saftigt äpple. Insekterna i sig är mest intresserade av blommans nektar, och pollineringen är något som både växten och vi människor får på köpet.

Tio procent av världsproduktionen
Det är svårt att sätta ett ekonomiskt värde på den här servicen. Men 2009 utredde jordbruksverket de samhällsekonomiska konsekvenserna av massdöd av bin.

I rapporten konstateras att en förlust av 40 procent av bisamhällena i Sverige skulle inbära uteblivna intäkter på mellan 200-300 miljoner kronor. I den siffran är både det ekonomiska värdet av honung och utebliven pollinering av grödor inräknade.

Ett konkret exempel på pollineringens betydelse är rapsodling, där skillnaden mellan bra och dålig pollinering kan innebära en skillnad i skörd på upp till 20 procent.

En fransk-tysk studie från 2009 gjorde uppskattningen att det globala värdet av pollineringen, i huvudsak från bin, uppgick till 153 miljarder Euro, eller 9,5 procent av det totala värdet av matproduktionen i världen.

Att bin, både tama och vilda, är på tillbakagång på många håll i världen kan också få konsekvenser för den biologiska mångfalden. Det är nämligen inte bara våra grödor som är beroende av pollinering, även många vilda växter är beroende av insektspollinering för sin överlevnad.

Förlusten av biologisk mångfald är dock svårare att sätta en prislapp på.

http://www.jordbruksverket.se/pollinering

http://andersbigardar.se/contacts/
Klicka på Biet och Surra med Anders

Tack till:

onsdag 28 mars 2012

Äventyrliga Bin - Som Mänskliga Nytänkare


Äventyrliga Bin - Som Mänskliga Nytänkare - Ett Bisamhälle är En "Samhälls-Organism"



En ny studie visar att vissa bin har äventyrliga "personlighetsdrag", i stället för att bara lydigt inordna sig i arbetsledet. Det behövs individer som går utanför ramarna, precis som i mänskliga livet, menar forskarna.
Bisamhällen brukar beskrivas som extremt välordnade. Alla bin har olika roller, som fullföljs till punkt och pricka.
Äventyrar-bin gör inte som de andra
Men nu visar det sig alltså att det finns bin som går utanför ramarna, äventyrar-bin, som struntar i att arbeta i det löpande bandet. I stället ger de sig ut på strapatser, och hittar bland annat nya boplatser och nya matställen.

Gene Robinson, neurovetare på University of Illionois.
- Hos människor så brukar den här typen av skillnader kallas personlighetsdrag. Så frågan är: Kan insekter också ha också personligheter? De här äventyrslystna honungsbina kan vara avgörande för en bikupas överlevnad, säger Gene Robinson, en av artikelförfattarna.
De är lite av bisamhällenas äventyrare. De går utanför ramarna, och tar stora personliga risker att dö, betydligt större än vanliga arbetsbin.
Bara fem procent av bina beter sig så här
Och den nya studien visar att de här äventyrarna genom att gå utanför ramarna behövs för att rädda naturliga bisamhällen. De utgör bara fem procent av bisamhället, men det är de som hittar nya boplatser och matställen när det behövs,

Ingemar Friis, bi-forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet.
- Det är ett väldigt märkligt beteende att de kan gå in i en okänd hålighet och noggrannt mäta volymen för att planera för en ny boplats. De är väldigt duktiga på att skaffa en ny bostad, säger Ingemar Fries, professor vid Lantbruksuniversitetet och ansvarig för Lantbruksuniversitets foskning om honungsbin.
Signalsubstanser gjorde fegis-bin till äventyrare
Forskarna bakom artikeln i Svience har kunnat finna tusentals skillnader i hur hjärnan fungerar hos äventyrs-bin jämfört med vanliga bin. Det handlar om vissa signalsubstanser som driver fram det äventyrliga beteendet hos de här bina.

För att se att de kemiska reaktionerna i hjärnan verkligen drev fram det äventyrliga beteendet så behandlades vanliga bin med glutamat och oktopamin. Forskarna kunde på så vis skapa äventyrliga bin från vanliga "fegis-bin".

När bin behöver hitta nya matplatser eller boplatser så är de äventyrliga bina i samhället räddningen. Och det är deras hjärnor som fungerar annorlunda.
- Det som är speciellt med den här studien är att den gjorts dels av en person som är en av de som är bäst på fältkunnande om bin, men tillsammans med några av dem som är bäst på neuroligiska studier av bihjärnan. Det är därför de kunnat hitta de här egenskaperna hos vissa bin. Det är väldigt övertygande det de beskriver, säger Ingemar Friis.
Paralleller till mänskliga samhällen
Forskarna drar också paralleller till hur mänskliga samhällen gynnas av att det finns risktagande individer som går utanför ramarna, ifrågasätter och uppfinner. Ungefär på samma sätt är det med bisamhällen. Det är som om evolutionen ser till att den här egenskapen finns bland så olika djurarter som människor och bin.

- Det är som om det skett en parallell beteendeevolution bland olika djurarter, även efter att vi skildes från vår gemensamma urfader, säger Ingemar Friis.
Att bin har olika personligheter på samma sätt som människor, det är ett sätt att uttrycka saken som kanske går för långt, enligt Ingemar Friis:
- Jag skulle inte använda ordet "personlighet" om bin, men det som den här studien visar är att vissa bin har en benägenhet att ta risker, på samma sätt som vissa människor.
- Det som saknas i studien i Science är ju lite genetiken bakom beteendet. Spermierna hos en och samma drönare är ju identiska, så man kan säga att stora delar av bisamhällena består av något slags systerskap. Om de har samma pappa är de till 75 procent genetiskt identiska, och annars är de till 25 procent identiska, eftersom alla har drottningen som mamma, säger Ingemar Friis.
Så hur kommer det sig att just dessa fem procent av bisamhället blir äventyrare? Hur kommer det sig att just deras hjärnor fungerar annorlunda?
- Jag mejlade faktiskt en av studiens författare, och han svarade att "det är möjligt, och faktiskt troligt, att en del av de skillnader som vi hittade är baserade på genetiska skillnader", säger Friis.

Hämtat ur: http://svt.se/2.108068/1.2741233/aventyrliga_bin_-_som_manskliga_nytankare

onsdag 15 februari 2012

Drönare och BiDrottning parar sig, En friparning


Otroligt vackert filmat Drottning och Drönare Möts och Parar sig




En Bidrottning kläcks, märks och friparas. Birasen är Carnica.

Hotet mot bidöden och stress som bin får . Mandelodling. Varroa




Anders Jacobsson