lördag 31 mars 2012

Stort Ekonomiskt Värde i Pollinering

Stort Ekonomiskt Värde i Pollinering

Detta har vi vetat mycket länge nu!
Enligt Jordbruksverket skall vi som har bin för pollinering ha för oss lönsamma kontrakt med odlare av raps, frukt- och bärodlare. Lönsamma för båda parter.

Amerikanska jordbruksverket har beräknat att var tredje tugga vi äter direkt eller indirekt är beroende av att bin pollinerar våra grödor. Binas betydelse för jordbruket är alltså mycket stor, och både svenska och internationella studier pekar på att massdöd av bin kan få stora ekonomiska konsekvenser.
Fler och Rundare Jordgubbar med
Pollinering med Honungsbin

Beroende av Pollinerande Insekter

För många grödor är odlingen direkt beroende av pollinerande insekter. Det handlar främst om frukter, bär och grönsaker. Pollinering är en så kallad ekosystemtjänst - en service som naturen utför spontant och som vi människor drar nytta av.

I fallet med pollinering så handlar det om att bin, humlor och andra pollinerande insekter bär med sig pollen mellan olika blommor, vilket gör att växtens blommor befruktas och kan utvecklas till en smarrig jordgubbe eller ett saftigt äpple. Insekterna i sig är mest intresserade av blommans nektar, och pollineringen är något som både växten och vi människor får på köpet.

Tio procent av världsproduktionen
Det är svårt att sätta ett ekonomiskt värde på den här servicen. Men 2009 utredde jordbruksverket de samhällsekonomiska konsekvenserna av massdöd av bin.

I rapporten konstateras att en förlust av 40 procent av bisamhällena i Sverige skulle inbära uteblivna intäkter på mellan 200-300 miljoner kronor. I den siffran är både det ekonomiska värdet av honung och utebliven pollinering av grödor inräknade.

Ett konkret exempel på pollineringens betydelse är rapsodling, där skillnaden mellan bra och dålig pollinering kan innebära en skillnad i skörd på upp till 20 procent.

En fransk-tysk studie från 2009 gjorde uppskattningen att det globala värdet av pollineringen, i huvudsak från bin, uppgick till 153 miljarder Euro, eller 9,5 procent av det totala värdet av matproduktionen i världen.

Att bin, både tama och vilda, är på tillbakagång på många håll i världen kan också få konsekvenser för den biologiska mångfalden. Det är nämligen inte bara våra grödor som är beroende av pollinering, även många vilda växter är beroende av insektspollinering för sin överlevnad.

Förlusten av biologisk mångfald är dock svårare att sätta en prislapp på.

http://www.jordbruksverket.se/pollinering

http://andersbigardar.se/contacts/
Klicka på Biet och Surra med Anders

Tack till:

onsdag 28 mars 2012

Äventyrliga Bin - Som Mänskliga Nytänkare


Äventyrliga Bin - Som Mänskliga Nytänkare - Ett Bisamhälle är En "Samhälls-Organism"



En ny studie visar att vissa bin har äventyrliga "personlighetsdrag", i stället för att bara lydigt inordna sig i arbetsledet. Det behövs individer som går utanför ramarna, precis som i mänskliga livet, menar forskarna.
Bisamhällen brukar beskrivas som extremt välordnade. Alla bin har olika roller, som fullföljs till punkt och pricka.
Äventyrar-bin gör inte som de andra
Men nu visar det sig alltså att det finns bin som går utanför ramarna, äventyrar-bin, som struntar i att arbeta i det löpande bandet. I stället ger de sig ut på strapatser, och hittar bland annat nya boplatser och nya matställen.

Gene Robinson, neurovetare på University of Illionois.
- Hos människor så brukar den här typen av skillnader kallas personlighetsdrag. Så frågan är: Kan insekter också ha också personligheter? De här äventyrslystna honungsbina kan vara avgörande för en bikupas överlevnad, säger Gene Robinson, en av artikelförfattarna.
De är lite av bisamhällenas äventyrare. De går utanför ramarna, och tar stora personliga risker att dö, betydligt större än vanliga arbetsbin.
Bara fem procent av bina beter sig så här
Och den nya studien visar att de här äventyrarna genom att gå utanför ramarna behövs för att rädda naturliga bisamhällen. De utgör bara fem procent av bisamhället, men det är de som hittar nya boplatser och matställen när det behövs,

Ingemar Friis, bi-forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet.
- Det är ett väldigt märkligt beteende att de kan gå in i en okänd hålighet och noggrannt mäta volymen för att planera för en ny boplats. De är väldigt duktiga på att skaffa en ny bostad, säger Ingemar Fries, professor vid Lantbruksuniversitetet och ansvarig för Lantbruksuniversitets foskning om honungsbin.
Signalsubstanser gjorde fegis-bin till äventyrare
Forskarna bakom artikeln i Svience har kunnat finna tusentals skillnader i hur hjärnan fungerar hos äventyrs-bin jämfört med vanliga bin. Det handlar om vissa signalsubstanser som driver fram det äventyrliga beteendet hos de här bina.

För att se att de kemiska reaktionerna i hjärnan verkligen drev fram det äventyrliga beteendet så behandlades vanliga bin med glutamat och oktopamin. Forskarna kunde på så vis skapa äventyrliga bin från vanliga "fegis-bin".

När bin behöver hitta nya matplatser eller boplatser så är de äventyrliga bina i samhället räddningen. Och det är deras hjärnor som fungerar annorlunda.
- Det som är speciellt med den här studien är att den gjorts dels av en person som är en av de som är bäst på fältkunnande om bin, men tillsammans med några av dem som är bäst på neuroligiska studier av bihjärnan. Det är därför de kunnat hitta de här egenskaperna hos vissa bin. Det är väldigt övertygande det de beskriver, säger Ingemar Friis.
Paralleller till mänskliga samhällen
Forskarna drar också paralleller till hur mänskliga samhällen gynnas av att det finns risktagande individer som går utanför ramarna, ifrågasätter och uppfinner. Ungefär på samma sätt är det med bisamhällen. Det är som om evolutionen ser till att den här egenskapen finns bland så olika djurarter som människor och bin.

- Det är som om det skett en parallell beteendeevolution bland olika djurarter, även efter att vi skildes från vår gemensamma urfader, säger Ingemar Friis.
Att bin har olika personligheter på samma sätt som människor, det är ett sätt att uttrycka saken som kanske går för långt, enligt Ingemar Friis:
- Jag skulle inte använda ordet "personlighet" om bin, men det som den här studien visar är att vissa bin har en benägenhet att ta risker, på samma sätt som vissa människor.
- Det som saknas i studien i Science är ju lite genetiken bakom beteendet. Spermierna hos en och samma drönare är ju identiska, så man kan säga att stora delar av bisamhällena består av något slags systerskap. Om de har samma pappa är de till 75 procent genetiskt identiska, och annars är de till 25 procent identiska, eftersom alla har drottningen som mamma, säger Ingemar Friis.
Så hur kommer det sig att just dessa fem procent av bisamhället blir äventyrare? Hur kommer det sig att just deras hjärnor fungerar annorlunda?
- Jag mejlade faktiskt en av studiens författare, och han svarade att "det är möjligt, och faktiskt troligt, att en del av de skillnader som vi hittade är baserade på genetiska skillnader", säger Friis.

Hämtat ur: http://svt.se/2.108068/1.2741233/aventyrliga_bin_-_som_manskliga_nytankare