onsdag 28 mars 2012

Äventyrliga Bin - Som Mänskliga Nytänkare


Äventyrliga Bin - Som Mänskliga Nytänkare - Ett Bisamhälle är En "Samhälls-Organism"



En ny studie visar att vissa bin har äventyrliga "personlighetsdrag", i stället för att bara lydigt inordna sig i arbetsledet. Det behövs individer som går utanför ramarna, precis som i mänskliga livet, menar forskarna.
Bisamhällen brukar beskrivas som extremt välordnade. Alla bin har olika roller, som fullföljs till punkt och pricka.
Äventyrar-bin gör inte som de andra
Men nu visar det sig alltså att det finns bin som går utanför ramarna, äventyrar-bin, som struntar i att arbeta i det löpande bandet. I stället ger de sig ut på strapatser, och hittar bland annat nya boplatser och nya matställen.

Gene Robinson, neurovetare på University of Illionois.
- Hos människor så brukar den här typen av skillnader kallas personlighetsdrag. Så frågan är: Kan insekter också ha också personligheter? De här äventyrslystna honungsbina kan vara avgörande för en bikupas överlevnad, säger Gene Robinson, en av artikelförfattarna.
De är lite av bisamhällenas äventyrare. De går utanför ramarna, och tar stora personliga risker att dö, betydligt större än vanliga arbetsbin.
Bara fem procent av bina beter sig så här
Och den nya studien visar att de här äventyrarna genom att gå utanför ramarna behövs för att rädda naturliga bisamhällen. De utgör bara fem procent av bisamhället, men det är de som hittar nya boplatser och matställen när det behövs,

Ingemar Friis, bi-forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet.
- Det är ett väldigt märkligt beteende att de kan gå in i en okänd hålighet och noggrannt mäta volymen för att planera för en ny boplats. De är väldigt duktiga på att skaffa en ny bostad, säger Ingemar Fries, professor vid Lantbruksuniversitetet och ansvarig för Lantbruksuniversitets foskning om honungsbin.
Signalsubstanser gjorde fegis-bin till äventyrare
Forskarna bakom artikeln i Svience har kunnat finna tusentals skillnader i hur hjärnan fungerar hos äventyrs-bin jämfört med vanliga bin. Det handlar om vissa signalsubstanser som driver fram det äventyrliga beteendet hos de här bina.

För att se att de kemiska reaktionerna i hjärnan verkligen drev fram det äventyrliga beteendet så behandlades vanliga bin med glutamat och oktopamin. Forskarna kunde på så vis skapa äventyrliga bin från vanliga "fegis-bin".

När bin behöver hitta nya matplatser eller boplatser så är de äventyrliga bina i samhället räddningen. Och det är deras hjärnor som fungerar annorlunda.
- Det som är speciellt med den här studien är att den gjorts dels av en person som är en av de som är bäst på fältkunnande om bin, men tillsammans med några av dem som är bäst på neuroligiska studier av bihjärnan. Det är därför de kunnat hitta de här egenskaperna hos vissa bin. Det är väldigt övertygande det de beskriver, säger Ingemar Friis.
Paralleller till mänskliga samhällen
Forskarna drar också paralleller till hur mänskliga samhällen gynnas av att det finns risktagande individer som går utanför ramarna, ifrågasätter och uppfinner. Ungefär på samma sätt är det med bisamhällen. Det är som om evolutionen ser till att den här egenskapen finns bland så olika djurarter som människor och bin.

- Det är som om det skett en parallell beteendeevolution bland olika djurarter, även efter att vi skildes från vår gemensamma urfader, säger Ingemar Friis.
Att bin har olika personligheter på samma sätt som människor, det är ett sätt att uttrycka saken som kanske går för långt, enligt Ingemar Friis:
- Jag skulle inte använda ordet "personlighet" om bin, men det som den här studien visar är att vissa bin har en benägenhet att ta risker, på samma sätt som vissa människor.
- Det som saknas i studien i Science är ju lite genetiken bakom beteendet. Spermierna hos en och samma drönare är ju identiska, så man kan säga att stora delar av bisamhällena består av något slags systerskap. Om de har samma pappa är de till 75 procent genetiskt identiska, och annars är de till 25 procent identiska, eftersom alla har drottningen som mamma, säger Ingemar Friis.
Så hur kommer det sig att just dessa fem procent av bisamhället blir äventyrare? Hur kommer det sig att just deras hjärnor fungerar annorlunda?
- Jag mejlade faktiskt en av studiens författare, och han svarade att "det är möjligt, och faktiskt troligt, att en del av de skillnader som vi hittade är baserade på genetiska skillnader", säger Friis.

Hämtat ur: http://svt.se/2.108068/1.2741233/aventyrliga_bin_-_som_manskliga_nytankare

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar