onsdag 20 november 2013

Gift Sprids På Svenska Gårdar - Skador På Våra Honungsbin


Bild: svt, - 50-talets giftspridning,
fortsätter än idag

Gift Sprids På Svenska Gårdar - Skador På Våra Honungsbin

Afonbladet idag: Onsd 20 nov 2013, reporter: Johanna Sandahl, artikelskribent,

Vi får veta i artikeln bla att; "motsvarande 300 000 p-piller sprids på våra gårdar".

Hur kan detta vara möjligt undrar vi såklart jo enligt artikeln så, finns detta i slammet som gödslar våra jordar.
Svenska bönder kan få upptill 200 000 kr för att täcka sina jordar med tung­metaller, miljögifter, sjukhusavfall och läkemedelsrester.

Alltid var gödsel från egna gården.


Detta låter ju helt otroligt och vad händer sedan i naturen och med oss som konsumerar alla dessa produkter från lantbruket.
Jag är själv en grabb från skånska "bonnalanned", och jag vet att detta skulle aldrig far eller min farbror ens då för en del år sedan ens reflektera över. Dom ville ha bra mat = omöjligt att sprida en sådan smörja, nä naturligt var det vilket alltid var gödsel från egna gården. Då blev allt bra.

Yrkesbiodlare får ingen ersättning för bin som förgiftas!

Ett bisamhälle som förgiftas är värt i produktion mellan 4000 kr och upp mot 9000 kr.
Jag förlorade 25 samhällen våren 2013. Räkna själv = det var ett misslyckat år 2013!

Naturligtvis undrar jag som yrkesbiodlare - hur påverkas mina/våra bin (era) av detta om de flyger i eller kommer i kontakt med alla denna skräp.
Vi har nog med att se till att ha friska bin, speciellt om vi har ett 20-tal bigårdar spridda på olika platser i Skåne.
Som tur är har jag mycket bra samarbete med de jordbrukare/bönder som inhyser mina bin och därför vet jag att problemet inte finns men hur påverkar detta oss ?

Det som finns i den smörjan som sprids är enligt Statens veterinärmedicinska anstalt:
Det här finns alltså i slammet som sprids

  •  Lugnande medel
  • Sömnmedel
  • Antidepressiva medel
  • Antipsykotiska medel
  • Ångestdämpande medel
  • Smärtlindrande medel
  • Lugnande medel
  • Narkosmedel
  • Antibiotika
  • Antibiotika
  • Campylobacter coli (magsjukebakterie)
  • Campylobacter jejuni (magsjukebakterier)
  • Listeria
  • Bromerade flamskyddsmedel
  • Flourföreningar
  • Triklosan
  • Progesteron
  • Etynylöstradiol
  • BisfenolA
  • Silver
  • Phantolide (hormonstörande)
  • Aluminium
  • Arsenik
  • Ogräsbekämpningsmedel
  • PAH-föreningar(cancerframkallande)
  • Ftalater(hormonstörande)
  • Betablockerare
  • Bekämpningsmedel
  • Kadmium
  • Dioxiner
  • Blodtryckssänkande medel
  • Bakteriedödande läkemedel
  • Kobolt
  • Krom
  • Koppar
  • Förbjudet insektsbekämpningsmedel
  • Antiinflammatoriska läkemedel
  • Formalin
  • Kvicksilver
Källor: Statens veterinärmedicinska anstalt, Naturvårdsverket, Svenska Miljöinstitutet.

Kräver totalt förbud

Naturvårdsverket har utrett frågan och skickat sin rapport på remiss. Kemikalieinspektionen vill ha ett totalförbud. Myndigheten skriver, i sitt remissvar, att det är uteslutet att fortsatt slamspridning kan vara förenligt med regeringens mål ”Giftfri miljö”.

Sprider p-piller

Enligt organisationen ”Ren åker, ren mat” sprider slammet hormoner motsvarande 5 000 ­p-piller per hektar – totalt 300 000 på en medelstor gård.

Läs artikeln gärna:

http://andersbigardar.se/contacts/
Klicka på Biet och Surra med Anders

/Anders Jacobsson

PS Vad tycker du då? DS.

torsdag 14 november 2013

Vårt Honungsbi - Mycket nära Avgrunden, Vår existens?

Biodlarens ibland enda arbetskamrat

Till vårt Honungsbi - Tack Apis Mellifera

Var 3:e munfull av det du äter har vi vårt honungsbi att tacka.

Av 453 varugrupper försvann 237 borttaget

Ett stort köpcentra i USA, "Whole Food Store", Rhode Island, i juni månad, tog tillfälligt bort all mat som var beroende av pollinatörer. Av 453 varugrupper försvann 237. Däribland äpple, citroner, zuccchini, squash och andra varor som tex mandel.
Detta gjorde man för att belysa vikten av honungsbin. Vågar någon butik göra detta ? Troligen inte, jag kan förstå, ett företag är ständigt lönsamhetspressad.
Journalisten Hanna Nordhaus skrev 2011 is in bok "The Beekeeper's Lament", berättar om den myriad av mystiska epidemier som hotar det amerikanska honungsbiet. Hanna beskriver även belysande den vitala roll som honugsbiet har i den amerikanska jordbruksindustrin. Honungsbiet är: "är limmet som håller samman jordbruksföretagen."

CCD, colony-collapse-disorder

2006 upptäckte yrkesbiodlare, i USA, något märkligt och förbryllande: deras honungsbin höll på att försvinna.
Biodlare öppnade sina bikupor och fann att de var fulla med honung, pollen, vax, men, bin saknades.
Efterhand som rapporter kom in från oroliga biodlare till vetenskapsmän fastslog men en risk för kollaps orsakad av sjukdom, CCD, colony-collapse-disorder. Plötsligt befann sig bioldare i skottlinje för massor av journalister. Allmänheten var som förtrollad av en skräckfilm av denna mystik CCD.
Nu 7 år senare dör fortfarande mångder av honungsbin i en omfattning som aldrig har setts tidigare. och orsaken är fortfarande ett mysterium.
Min tanke är att bin försöker att hitta en bättre livsmiljö och lämnar kupan. Letar och finner ingetför en bra livsmiljö. Dör sedan under vintern om inte tidigare.

Förra vintern dog eller försvann och detta var en ökning med 42% i jämförelse med förra året. Detta ligger långt över det 10-15% vi är "vana" vid. En vanlig vinter även i Sverige.

Tim Tucker, vice president av "American Beekeeping Federation", utallar sig så här:
"We can replace the bees, but we can't replace beekeepers with 40 years of experience".
Detta uttalande kom bla efter att Doan, yrkesbiodlare, anser övertygande att bekämp-ningsmedel är orsaken till "överdödligheten" hos honungsbin. Doan överväger att lämna biodlingsbranschen efter all denna återkommande död av bisamhällen.

Ykesbiodlare och hobbybiodlare:
  • Vi lär oss att sköta våra bin nu idag främst för att förhindra sjukdomar.
  • Vi ser till att våra honungsbin har bästa möjliga livsmiljö.
  • VI byter vax regeulbundet,
  • VI byter till nya starka drottningar vartannat är (ca 500 kr/st), yrkesbiodlare har sällan mindre än 250 bisamhällen.
  • Vi kan inte teckna försäkringar, inga bolag är intresserade.
  • Vi vill inte att våra honungsbin ska bli förgiftade och dö av något utanför kupan
  • Aveln är nu inriktat på sjukdoms-tåliga bin, ett långsiktigt arbete
  • Neonikotinoider ;  "7 oktober 2013
    EU-kommissionen beslutade i maj 2013 att neonikotinoiderna klotianidin, tiametoxam och imidakloprid ska begränsas. Beslutet innebär att växtskyddsmedel med dessa ämnen endast får användas yrkesmässigt. Med några undantag får medlen i fortsättningen inte användas i grödor som är lockande för bin. Ett sådant undantag gäller grödor som odlas i växthus.  "...
    ... "Bakgrunden till beslutet är den Europeiska livsmedelsmyndigheten Efsas riskbedömning och ett stort antal rapporter om omfattande bidöd i Europa. De tre ämnena används bland annat i växtskyddsmedel, och de har identifierats som en av flera orsaker till nedgången i antal bin."
    För detaljer....
Varför undantag ? ...eller vem ersätter oss? ... eller är det någon ansvarig som ?...
Klicka här Kemikalieinspektionen

Mandelplantager i Kalifornien

Våra kollegor i amerika har det än värre, jordbruksnäringen är stark och binäringen svag. Neonikotinoider finns överallt.
Men NU förs trycket mot industrein och jordbruksföretagen. Nu i år fanns det knappt tillräckligt med honungsbin för pollinering under denna vår för att serva alla dessa plantage med mandelträd i Kalifornien. En produkt som i USA är värd 4 miljader dollar var plötsligt mycket utsatt.

Bär- och Fruktodlingar, Sverige, hade lyckade pollineringar

Ja vi har haft samma problem nu denna vår med att inte tillräckligt med honungsbin kunde pollinera våra bär- och fruktodlingar. Alla min bisamhällen fanns i pollintering förutom de som är satta till avel. 1 bigård. Flera oroliga odlare hörde av sig för att säkerställa sin mängd av samhällen. Utöver detta så var tiden extremt kort från det att blomningen startade och tills dess att det upphörde. Under en vecka var vilotimmarna få. Men lyckligtvis med gemensamma krafter gick det ytterligt bra. Tufft för en del bisamhällen, men dom hämtade sig senare i mina hembigårdar genom en go skötsel.
Vintern 2012/2013 förlorade vi i Sverige flera samhällen än normalt.
Våra produktionsbin fanns bla hos Lidens Fruktodling i Kivik 

Trots allt, Glad att kunna vara till nytta, säger vi.
http://andersbigardar.se/contacts/
Klicka på Biet och Surra med Anders
Anders Jacobsson, yrkesbiodlare
Klicka här: Öka skörden med Honungsbin i Frukt- och Bärodlingar - Äpplen
Begär Kalkyl klickahär: Pollineringsuppdrag - Intresseanmälan Med Kalkylexempel
Jag är även företagskonsult hos Senior Partners Management Ab, Malmö, kontakta mig gärna.
Källa: TIME Augusti 19, 2013 "Science, Honeybees"

tisdag 12 november 2013

Honung är Bättre än Socker

Honung är Bättre än Socker

 100 g av;  Kcal Protein Vatten Riboflavin Vitamin C Järn Zink
Socker 405  0 0 0 0 0 0
Honung 332 0,3 g 18 g 0,04 mg 2mg 0,5 mg 0,60 mg
 
Lite mer detaljerat längst ner på sidan.

Ja, detta kan vara lite hårdsmält information, men, så är det att vanligt vitt socker innehåller ingenting, ja kalorier, mer kalorier än honung.

Läs den andra raden om vad honung innehåller - är det inte fantastiskt. Gissa varför det är en sjävklarhet att jag är yrkesbiodlare och har gått igenom kursen som yrkesbiodlare: Yrkeshögskolan för biodling

Jämförelse i volym

En tesked honung väger ca 8 g,  vilket ger 25 kcal, 0,04 mg järn och 0,048 mg zink ( jämför med RDI 15 mg järn för fertil kvinna och 7-9 mg zink).

En tesked socker väger ca 5 g, vilket ger 20 kcal och ingen näring.  Socker ger mer energi per 100 g men honung ger mer energi per tesked, volym.

Vad är bäst?

Socker innehåller absolut ingen näring

Honung innehåller väldigt bra mängder. Det finns inget näringsmässigt argument för att ha honung i dryck eller exempelvis yoghurt eftersom näringen som finns i honungen ganska liten, men innehåller annat är bra.
Brun farin innehåller en del järn och mineraler och kan vara ett alternativ OM du väljer att ha ngt sött i ditt kaffe eller te. MEN socker ska aldrig ätas med argument att det är nyttigt.
En del av oss tenderar nämligen att äta mer då vi anser att det vi äter är nyttigt. Nackdelarna överväger fördelarna. Sammanfattningsvis, använd det du gillar och använd gärna argumentet att honung är nyttigt.

KLICKA ! på bilden - endast HONUNG ger oss denna mästerliga ordbok av kroppsförstärkande ämnen mm.  
SKRIV UT! och sätt upp den på kylskåpsdörren!

Varför står det på honungsburkarna att man inte ska ge honung till barn under 1 år?


Denna text står normal inte på honungsburkarna och är inget krav.

Honung kan innehålla sporer av bakterien Clostridium botulinum.

En bakterie som finns i jorden --- hmmm säger jag! Denna bakterie är till för att vara med att bryta ner, djur, insekter och liknande som dör i naturen och har alltid varit så.

Tänk sedan vidare, barn är ute in naturen, leker med jord, i hemmet, förskolan, sommarstugan. Mer behöver inte sägas. Va vet du om detta.

Vi yrkesbiodlare vet mycket väl att vara extremt noga med att ha säker och god honung och skyddar vår produkt, honung, från bikupan till honungsburken mycket noga.

Finns det tillräckligt med exempel på att något barn har blivit dålig av just detta ? Jag har inte funnit i skrivandet stund exempel detta. Jag själva, har ätit honung innan jag kunde gå.

Om:
Socker
Undvik sötade livsmedel så långt det går. Socker ger bara tomma kalorier – inga vitaminer och mineraler. Det finns mycket socker itill exempel smaksatt yoghurt och fil, kex och kakor, nyponsoppa och krämer, sylt och marmelad och förstås godis och glass.
Söta drycker som saft, fruktdryck och läsk innehåller också mycket socker. Ge inte sådana drycker utan vänj i stället barnet vid att dricka vatten.

Om:
Honung
Åter klicka på bilden ovan och se vad honung innehåller. Denna visades först i Schweiz och det blev tyst. Nu visar jag och flera biodlare denna bild och igen tyst. Hmm, gråtfärdig och bekymrad. Honung åsamkar inte plaque tex, visste du det. Eller honung upptas direkt av kroppen, Visste du det. Diabetiker frågar mig ibland, "jag har hört att honung kan ätas av oss diabetiker, stämmer det?" jag måste då säga, "tyvärr kan ni inte njuta av tex en fantastisk god hösthonung eller den goa ängshonungen som kommer från ekologisk mark som ge nektar till mina bin, ät inte honung om du är diabetiker", Tradit, men så är det.
Ge inte honung till barn under ett år. Den kan innehålla sporer somi sällsynta fall kan utvecklas till bakterier i tarmen och där producera ett farligt gift, botulin. Jag känner att jag vill ge er en annan vinkling också, eftersom det är inte mer än rätt.
Jag säger "trams - och visa mig ett enda exempel då barn varit sjuka eller påverkade. Vad gör att vi har dessa allvetare som aldrig pratar med oss som kan biodling och honung. Vi är såklart mycket tacksamma för alla dessa honungsälskare vi har i Anders Bigårdar med biskolan."
Läs mer: Kostråd - Spädbarn (Livsmedelsverket) eller Risker-med-mat Bakterier-virus-och-parasiter Clostridium-botulinum

Honung är både nyttigt och gott.
Du kan ha den till att:

• Bre på mackan
• Ta i ditt te
• Lägga på gröten
• Lindra förkylning och hosta
• Läka småsår
• Baka bröd odyl
• Laga mat och grilla
• Njuta skedvis
• Ge bort i present

Honungens volym/vikt

1 dl honung = 140 g
1 msk honung = 20 g
1 tsk honung = 7 g
100 g honung = 0,7 dl

Ersätt socker med honung

1 dl socker = 1/2 dl honung

Binas viktigaste uppgift är att pollinera växter.

Honungen är en biprodukt i dubbel bemärkelse eftersom det är brist på pollinerande insekter i den svenska naturen.
Pollineringen ger mer blommor och kan bidra till att utrotningshotade växter lever vidare. Den ger även större skördar av frukt och bär. Inte bara i biodlarens trädgård utan också hos grannarna och i den omgivande naturen. Vid biodlarens utbigårdar gynnas också bigårdarnas grannar och naturens olika biotoper. 
Utbigårad kan som i mitt fall vara från Malmö till Kivik, och nu 18 bigårdar med flera bisamhällen i varje bigård, jag har sett att naturen förändras och blir piggare.
Tack vare att bidrottningen övervintrar med tusentals bin i kupan kommer de igång med effektiv pollinering tidigt på våren.
Pollineringen som bina bidrar till i Sverige beräknas vara värd flera hundra miljoner kronor.
Pollineringsuppdrag - Intresseanmälan Med Kalkylexempel  

Med ett par bikupor vid ett rapsfält kan bonden öka skörden med mellan 5 och 15 procent.

http://andersbigardar.se/contacts/
Klicka på Biet och Surra med Anders
Hälsningar
Anders Jacobsson
Yrkesbiodlare med dokumenterad 2-årig specialutbildning Yrkeshögskola


tisdag 1 oktober 2013

Bin och pollinering – dess betydelse för livsmedelsproduktion

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att miljöersättningarna för bl.a. skyddszoner och kantzoner behöver utvecklas så att de säkerställer och gynnar miljöer som är viktiga för honungsbiet och andra pollinerare i landskapet.
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stödja utvecklingen av fler ekologiska jordbruk och livsmedelsproducenter med anledning av det ekologiska jordbrukets fördelar för bin och andra pollinerare.
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa pollineringsersättning för aktiv biodling.
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att rådgivning ska finnas och vidareutvecklas som stöd för den ekologiska biodlingen.
  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbjuda neonikotinoider som betningsmedel, samt utveckla skonsamma behandlingsmetoder mot varroakvalster.
  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa möjligheter för och med biodling, vilket dessutom bidrar till arbetstillfällen både i staden och på landsbygden.
  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om risker och problem med GMO-rester i honung.

Honungsbiet (Apis mellifera)

Människan har under lång tid nyttjat honungsbiet och alla de produkter som dessa bidrar med; honung, vax, propolis, bigift samt pollen. Den söta honungen används som livsmedel och som ingrediens i många olika produkter. Vaxet kan användas till olika nyttoprodukter som bland annat ljus och som tätningsmedel.
Dessutom, eller kanske framför allt, är honungsbiet en mycket viktig aktör inom det som brukar benämnas ekosystemtjänster genom att pollinera växter. På Jordbruksverkets hemsida finns följande information:
Bin och humlor har stor betydelse för pollinering av både odlade och vilda växter. Jordbruksverket uppskattade år 2009 att det ekonomiska värdet av pollineringen av odlade grödor i Sverige är mellan 189 och 325 miljoner kronor. Utöver det tillkommer pollination av vilda växter, till exempel blåbär och hallon. Globalt sett är ungefär en tredjedel av den mat vi äter helt beroende av pollinerande insekter, och omkring 85 procent av pollineringen görs av honungsbin.
Under antal år har det runt om i världen rapporterats om att bin dör och att pollinerare har minskat. Varför bin dör, har med stor sannolikhet flera orsaker. En av de viktigaste orsakerna, anses varroakvalster vara. Dessutom är virus, yngelröta, stress, foderbrist, monokulturodlingar och bekämpningsmedel ytterligare orsaker till att bin dör.
Bin och bidöd är en i allra högsta grad politisk fråga. EU-parlamentet har vid flera tillfällen antagit resolutioner om biodling och bihälsa. EU-parlamentet har skrivit en resolution och uppmanat kommissionen att satsa mer på att gynna biodling.
Det finns en genuin oro från många människor, då man nåtts av informationen om en pågående ”bidöd”. Det är ganska uppenbart att om de som utför pollineringstjänsterna försvinner och dör, oavsett anledning, då ökar sårbarheten för livsmedelsproduktion i världen. Frågan är således av betydelse för varje politisk församling, oavsett nivå.
I den här motionen vill vi lyfta fram honungsbiets stora betydelse för livsmedelsproduktionen, men även humlor och andra insekters betydelse för pollinering av flera livsmedelsgrödor.

Pollineringstjänster och livsmedelsproduktion

Stora värden av pollineringsarbetet från honungsbiet skapas i frukt- och bärodlingar, jordbruksgrödor, både yrkesmässiga, vilda och privata. Och specifikt stora värden av pollineringen från honungsbin finns framför allt i äppelodlingar, men även i jordgubbsodlingar och vid odling av oljeväxter.
Dessutom är värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor 1,4–2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.
På Sveriges Biodlare Riksförbunds hemsida står att läsa:
Det råder stor enighet bland forskarna om att bina har en positiv inverkan på kvantitet och kvalitet i såväl raps- som rybsgrödor. Skörden ökar med minst 5 % för raps och minst 15 % för rybs. Binas verksamhet bidrar till att grödan mognar tidigare, vilket ger lägre vattenhalt och säkrare skörd. Den förbättrade pollineringen gör att fröet mognar jämnare vilket ger mindre spill. Oljeväxternas blommor vissnar efter befruktningen varför risken för angrepp från skadeinsekter blir mindre vid en snabb pollinering och klorofyllhalten blir lägre på grund av den högre andelen mogna frön i en tidigt och jämnt pollinerad gröda. Binas effektiva pollinering ger således fler och oljerikare frön vilket naturligtvis direkt påverkar odlingens ekonomiska avkastning.
Att pollinering är viktig för odlade grödor och att effekten av att pollinering sker i flera processer kan man förstå genom förklaringen ovan, det är kunskaper som ofta stannar hos de som är intresserade av biologiska system och kanske inte alltid når fram till platsen för de ekonomiska kalkylerna. För att det ekonomiska systemet ska bidra till att gynna det som kan öka skördar och minska förluster, genom att dra nytta av naturens snillerikedom vill vi lyfta fram betydelsen av honungsbiets pollinering för livsmedelsproduktion.

Miljöersättningar och skyddszoner

Även om det är viktigt att fokusera på honungsbiets situation, så hänger dess existens ihop med det vilda biets förutsättningar. Både tambiet och de vilda pollinerarna är beroende av att det finns kantzoner eller skyddszoner i landskapet där sälg, örter, blommor och vegetation får växa vilt. Speciellt utmärkande är det här behovet i slättlandskapet. Samtliga pollinerare påverkas således av hur landskapet brukas. Tillgång till växter och vegetation är viktig. Genom att utforma miljöersättningar som gynnar pollinerande insekters tjänster, de så kallade kollektiva nyttigheterna, minskar även sårbarhet hos vår gemensamma livsmedelsförsörjning. Det bidrar också till ökad livsmedelstrygghet. I slättlandskapet förekommer majoriteten av spannmålsodlingen. Det är i detta landskap av extra stor betydelse att det finns rikligt med insekter som kan bidra till pollinering.
Vi anser att miljöersättningar för skyddszoner och kantzoner med vegetation av betydelsefulla växter för pollinerare ska utvecklas, så att de säkerställer och gynnar miljöer som är viktiga för honungsbiet och andra pollinerare. Detta är speciellt av betydelse i slättlandskapet.

Ekologiska jordbruk, pollinerare och jordbruksmetoder

Vilda pollinerande insekter i landskapet minskar, de minskar i antal och de minskar i arter. Precis som vi tidigare nämnt i motionen är orsakerna flera, och en del av orsaken är ett intensivare jordbruk, monokulturer samt användningen av kemiska bekämpningsmedel såsom insekticider och herbicider. Därtill kommer även andra faktorer som förändringar i landskapet, klimatförändringar och så vidare. Vi anser att det finns en stor skillnad på om jorden brukas utan gifter eller om kemisk bekämpning nyttjas. Det finns en skillnad i påverkan på pollinerarnas livsmiljöer. Vid användning av kemiska bekämpningsmedel riskerar dessa att döda även de ”nyttiga” insekterna och mångfalden i växtligheten.
Vi anser att man i stället behöver odla mer enligt ekologiska principer, utan kemisk bekämpning och genom att utveckla odlingsmetoder där hänsyn tas till hela odlingssystem och därmed ger bättre förutsättningar för bin och andra pollinerare. Vi vill stödja utvecklingen för fler ekologiska jordbruk och livsmedelsproducenter med anledning av kunskapen om det ekologiska jordbrukets fördelar för bin och pollinerare.
Pollinerare - JordHumla

Grödornas betydelse och utveckling av pollineringsersättning

Antalet vilda bin minskar. Det är inte en bra utveckling. Till viss del kan vi kanske kompensera detta genom att öka honungsbiets roll. Och vi kan även odla sådana grödor som bin föredrar, så kallade fångstgrödor. Vilka grödor man väljer att odla och gynna har betydelse för bin. Honungsört är ett exempel på en sort som ger en god produktion av nektar och även av pollen och som betyder mycket som foder åt bin. På våren är tillgången av sälg av stor betydelse för bin.
Som biodlare fås inkomster av de produkter bin producerar i princip endast från honung. De pollineringseffekter som den här motionen fokuserar på benämns som kollektiva nyttigheter. Nyttigheter som borde uppmuntras och ges en viss ersättning. Lämpligt är de stödsystem som finns inom EU:s jordbrukspolitik. Speciellt lämpligt är det så kallade landsbygdsprogrammet.
När nu det svenska landsbygdsprogrammet ska tillämpas i Sverige anser vi att det ska finnas utrymme för att gynna honungsbiet, biodlaren som sköter om sina bin och deras samhällen, den inhemska livsmedelsproduktionen, den biologiska mångfalden, landsbygdens företagare och den inhemska honungsproduktionen. De är delar av en helhet som med stor sannolikhet kommer att gynnas av en pollineringsersättning.
Honung Nyttighet

Nationella honungsprogrammet

Sverige har ett nationellt program som kallas nationella honungsprogrammet. Under åren 2011–2013 har 5 miljoner kronor årligen anslagits för olika projekt eller aktiviteter som gynnar svensk biodling. Programmet har tagits fram i nära samarbete med biodlingens organisationer.
När den här motionen skrivs råder oklarhet över vad som är aviserat i budgeten för att gynna pollinering och det råder oklarhet om slutliga resurserna inom det svenska landsbygdsprogrammet, men ett förslag har arbetats fram på ett nytt program för kommande år som ska generera kollektiv nytta för svensk biodling.
Förslaget till nytt nationellt program för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung för åren 2014–2016, är benämningen på programmet. Inom programmet ämnar man finansiera bland annat en bihälsokonsulent med uppdrag att öka kunskaper bland annat om förebyggande sjukdomsarbete och marknadsföring. Vi anser att rådgivningen även ska finnas och vidareutvecklas som stöd för den ekologiska biodlingen.

Förbjud neonikotinoider som betningsmedel, utveckla skonsamma behandlingsmetoder mot varroakvalster

Neonikotinoider får en allt mer ökad användning i jordbruket. Neonikotinoiderna är den vanligaste insekticiden i världen och utgör ca 25 procent av den totala användningen.
Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa genomförde en studie som visade på stora risker för bin som exponeras för så kallade neonikotinoider.
Ett av de utpekade bekämpningsmedlen är imidacloprid – ett ämne som används i Sverige i en mängd av 10 ton per år.
Neonikotinoider, som används som betningsmedel mot insekter och akaricider, bekämpningsmedel mot varroakvalster kan skada bin allvarligt.
Enligt vissa forskare kan betningsmedel som innehåller neonikotinoider orsaka massdöd av bin. I vissa fall sprids även neonikotinider direkt i växande gröda, och spår har hittats i både pollen och nektar.
Neonikotinoider används även frekvent inom skogsbruket trots att ekologiska alternativ finns. De används inom skogsbrukets plantproduktion.
Bina i sin tur hämtar harts på barrträd i skogen för att producera propolis även, kallat ”bikitt”.
Akaricider, mot varroakvalster, kan orsaka förgiftningar eller försvagningar av bisamhället. Honungsbin har ett högt utvecklat kommunikationssystem, som är känsligt och kan påverkas allvarligt.

Miljömässigt skonsamma behandlingsmetoder mot varroakvalster

Idag är uppskattningsvis minst 90 procent av de svenska bisamhällena angripna av varroa. Många biodlare slutar med biodling på grund av varroakvalstret och de besvär med behandling det medför. Många biodlare känner också tveksamhet mot att använda läkemedel eftersom dessa kan ge rester i biodlingsprodukterna.
Det finns andra metoder, skonsammare mot miljön. Organiska syror, eteriska oljor och biodlingstekniska metoder, kombinationer av dessa har visat sig kunna ge god effekt.
Tidigare nationella program har varit med och utvecklat samt studerat olika behandlingsformer anpassat för svenska klimatförhållanden. Det är ett arbete som bör få fortsätta att utvecklas. Kombinationer av metoder vid skötsel och avelsarbete kan vara en väg för att finna ett sätt att kunna bedriva biodling trots närvaro av varroakvalster.

Bin bidrar till stadens och landsbygdens utveckling

Biodlingen i Sverige består av många småskaliga biodlare som inte omsätter sin honung på den öppna marknaden. Det är därmed svårt att mäta Sveriges totala honungsproduktion, men enligt uppskattning finns det mellan 125 000 och 150 000 bisamhällen i landet. De flesta bedriver småskalig biodling. Men det finns även ett hundratal personer som bedriver yrkesmässig biodling. Sveriges självförsörjningsgrad av honung uppskattas till 50 procent. Resten av honungen importeras.
Svensk handel med naturlig honung, uttryckt i ton

2009
2010
2011
2012
Export
144
66
120
141
Import
3 605
3 970
4 057
4 370
Honungsskörden varierar mellan åren för den som håller bisamhällen. Biodling och biologisk mångfald är beroende av varandra, Bin pollinerar och ökar skördar, de bidrar till viktiga kollektiva nyttigheter. Biodling är också något som skapar arbetstillfällen framförallt på landsbygden och har därmed en roll för hållbar utveckling av landsbygdsområden.
Genom förvaltningen av bisamhällen gör biodlarna en betydelsefull miljöinsats och bidrar till hållbar produktion på landsbygden. Betesmarker lämpliga för bin, olika foderväxtmarker och grödor (raps, klöver, solros etcetera) förser bin med nödvändiga och näringsrika ämnen, vilket är viktigt för bin och bisamhällets motståndskraft mot sjukdomar.
Bisamhällen och biskötsel kräver dock inte eget markägande, men en viss tillgång av diverse växter och grödor behövs.

Bin i staden

Bisamhällen i staden kallas ibland för ”urban bi” och finns i dag på flera håll runt om i landet. Bland annat i Gävle, där finns bikupor på taket till Gävles teater mitt i staden, liksom det finns bikupor i Stockholms centrum.
Företag startas som tar hand om skötseln av bin, där andra företag och enskilda personer kan adoptera bin och bisamhällen. Nyfikenhet och möjligheter skapas, något som sannolikt bidrar till att öka kunskapen och förståelsen för den biologiska mångfalden.
Man kanske kan säga att detta visar på ett ansvar och en kollektiv medvetenhet om att vi behöver fler bin och andra pollinerare för att trygga inte minst vår livsmedelsförsörjning. Det är med denna insikt vi vill att det skapas ökade möjligheter att etablera bisamhällen och utveckla en mer mångfasetterad verksamhet runt om i landet. Till glädje och nytta för fler, och som dessutom bidrag till arbetstillfällen både i staden och på landsbygden.

Risker vid odling av GMO-grödor avseende pollen och honung

Om det finns odlingar av genmodifierade grödor i närheten av bikuporna kan bina få med sig pollen från dem hem till kupan.
Idag kontrolleras inte honung, eftersom det inte finns några bra analysmetoder. Om pollen finns i honungen är det i mycket små mängder och det kan också vara mycket ojämnt fördelat i honungen.
EU-domstolen har meddelat i domstolsutslag i Europadomstolen, ECJ (European Court of Justice), den 6 september 2011att pollen från genetiskt modifierade växter i honung omfattas av GMO-lagstiftningen.
Det innebär att sådant pollen skall betraktas som livsmedel producerad av GMO och måste ha ett livsmedelsgodkännande för att honungen ska få säljas. Det innebär att GMO-kontaminerad honung måste märkas som GMO.
De växter som odlas i fältförsök har sällan sådant godkännande. Utslaget jämnar också vägen för kompensationsanspråk från lantbrukare som får sina grödor kontaminerade.
Robotbin

Slutligen om Framtidshot och Robotbin

I hotet av en framtid med allt färre pollinerare har forskare vid Harvarduniversitetet skapat ett litet robotbi tillverkat av titan och plast. Det är tänkt att dessa konstgjorda bin ska kunna pollinera växter.
En framtid utan bin och pollinerare är svår att föreställa sig. Trots det tillåts ohållbara brukningsmetoder och dödliga gifter att fortsätta att användas.
Vi har i den här motionen pekat på hoten mot bin och pollinerare. Och som tidigare nämnts används kemikalier i samhället och kemisk bekämpning i livsmedelsproduktionen. Monokulturen i jord- och skogsbruk är sådant som samhällen genom politiska beslut kan påverka.
Att blunda för en pågående förändring och sätta sin tro till att framtidens lösningar kommer att skapas genom tekniklösningar är antagligen både dyrare, krångligare och svårare än att gynna de ekosystemtjänster som både finns och fungerar – om vi är beredda att slå vakt om dem och inte fortsätter att hota deras funktioner.
Robotbin kan möjligen vara ett komplement till levande bin, men de kan aldrig ersätta dem fullt ut, skriver The Guardian:
Vi borde hellre hitta en lösning på varför bin och andra pollinerar dör (genom att förbättra och öka utfodring och den naturliga miljön samt minska användningen av bekämpningsmedel) snarare än att sätta vårt hopp till att ingenjörer ska hitta konstgjorda alternativ. Ekosystemet byggs upp av miljoner noga balanserade interaktioner. Vi kan inte återskapa det med robotbin.
Stockholm den 1 oktober 2013

Tina Ehn (MP)

Kew Nordqvist (MP)
Magnus Ehrencrona (MP)

Anders Jacobsson, yrkesbiodlare, mfl önskar att allt kan genomföras som övan beskrivet
Intygas! - Jan 2014 

http://andersbigardar.se/contacts/
Klicka på Biet och Surra med Anders

Anders Bigårdar, Honung lokalproducerad och bin för Pollinering. Honung från Söderslätt och Österlen.

torsdag 19 september 2013

RobotBin - Forskare gör bisvärm full av robotar

Små robotinsekter kan snart bli en vanligare syn. Nu får forskare vid Harvard ett anslag på drygt 70 miljoner kronor för att forska fram robotbin.

Robotbina
Robotic Bees Take Flight
Foto: Harvard University - 20 okt 2009
Forskare vid Harvarduniversitet ska nu utveckla en helt robotiserad bigård. Tanken är att bina ska agera i svärm precis som riktiga bin.

Forskningen förväntas ge större förståelse för hur bin agerar i verkliga livet och öka kunskapen om svärmbeteende.

Dessutom finns planer på att försöka använda robotbin till riktig pollinering. Just pollinering är ett svärmbeteende som forskare vill ha större kunskap om.

Vad robotbina dock inte kommer ha är en gadd att stickas med, skriver Harvard i ett pressmeddelande.  


"Ett litet robotbi tillverkat av titan och plast ska bli lika flitigt och lika bra på pollinering som ett riktigt bi. Det hoppas amerikanska forskare på Harvarduniversitetet som har utvecklat en tidig version av en sådan robot.

Robotbin kan möjligen vara ett komplement till levande bin, men de kan aldrig ersätta dem fullt ut, skriver The Guardian.
”Vi borde hellre hitta en lösning på varför bin och andra pollinerar dör (genom att förbättra och öka utfodring och den naturliga miljön samt minska användningen av bekämpningsmedel) snarare än att sätta vårt hopp till att ingenjörer ska hitta konstgjorda alternativ. Ekosystemet byggs upp av miljoner noga balanserade interaktioner. Vi kan inte återskapa det med robotbin,” skriver tidningen.
"


 

Hmmm.


 Kommentar: Där bin inte kan leva längre 2080??
http://andersbigardar.se/contacts/
Klicka på Biet och Surra med Anders


/Anders Jacobsson

onsdag 29 maj 2013

Pollenväxter ger surr på slätten och Överlevnad för Våra Honungsbin och andra Nyttoinsekter

Pollenväxter ger surr på slätten och Överlevnad för Våra Honungsbin och Vilda Nyttoinsekter

Sveriges Lantburksuniversitet, Partnerskap Alnarp
Ett mycket intressant innehåll - Jag rekommenderar Detta om Pollenväxter. 
Bra Honungs- och Pollenväxter - En bra insektspollinering kan höja både skörd och kvalitet

Pollenväxter På Slätten

Inledning och presentation av seminariet, Jonny Ulvtorp, JU INFO
Behov av pollinering i det öppna jordbrukslandskapet, Hasse Eriksson, Lantbrukare
Mångfald på slätten, pollinatörer i blomrika kantzoner, Jenny Henriksson, Hushållningssällskapet
Det blommande fönstret vilka växter levererar pollen i Ransta, Matias Köping, Biodlare
Olika pollensorter och deras betydelse i binas kostcirkel, Prof Ingemar Fries, SLU

Sammanställning vilka pollen har högst pollenvärde
Källor:
Nutrition and health in honey bees, Professor Carl Crailsheim, Artificial Life Lab Graz, Österrike
http://www.uni-graz.at/~crailshe/
Paneldebatt och frågestund, deltagande föreläsare



http://andersbigardar.se/contacts/
Klicka på Biet och Surra med Anders

fredag 22 mars 2013

Vilda Bin Kan Ge Större Skördar Än Honungsbin?

Mångfald och Förekomst av Vilda Insekter, Pollinatörer, Har Minskat i Många Jordbrukslandskap

Genom att lämna kvar några naturliga livsmiljöer ostörda, skulle detta kunna förbättra skördarna?
Honungsbin må vara vackra och nyttiga, men det är deras vilda kusiner som ger växterna ”bättre sex” - och därmed en högre avkastning i grödor.

University of Calgary professor Lawrence Harder, seen here conducting field work in Japan for another research study, was one of 50 researchers involved in a study about wild insects and pollination.
University of Calgary professor Lawrence Harder, seen here
conducting field work in Japan for another research study,
was one of 50 researchers involved in a study about
wild insects and pollination.
(Dale Hensley/University of Calgary)




En studie i Kanada, University of Calgary, professor Lawrence Harder, gäller i hög grad även för oss i Sverige.
 
"I grund och botten, desto mer av dessa vilda insekter som det finns, desto mer frukt, bär , spannmål,  producerades det i ett speciellt fält", säger Lawrence Harder, en biolog  i University of Calgary i en intervjunyligen", medan för honungsbin, stämde det bara i 14% av grödorna. "

Internationell Studie Effekten av Honungsbin och Vilda Pollinatörer på Avkastning


Professor Lawrence Harder, talade om resultatet av en internationell studie.
De såg på effekten av honungsbin och vilda pollinatörer på avkastning i 41 olika grödor i 600 områden i 20 länder, inklusive ett blåbärs-fält på Prince Edward Island.
Grödor som ingår odlas mycket i Kanada, som tex raps, jordgubbar, blåbär, pumpa, tomater, lök, tranbär, solrosor och rödklöver, liksom många kända importer som kaffe, mango och mandel.

Nedgången av Vilda Insekts-Pollinatörer



 Guldsandbin
Resultaten tyder på, att nedgången av vilda insekts-pollinatörer, kan ha en negativ inverkan, på växters avkastning, och att honungsbin kan inte fullt ut, ersätta de vilda pollinatörerna.
Många blommande växter kräver insekter för att överföra pollen - som innehåller spermier - den kvinnliga delen av en blomma för att producera frön, som ofta inneslutna i en frukt.

Men många vilda insekter fungerar som pollinatörer också. De flesta av dem är bland de 20.000 arter av bin, humlor mfl, som finns och många är för oss mindre bekanta.
"De flesta bin är typ av en centimeter lång, och de flesta människor skulle tro att de var en fluga eller något liknande," säger Harder.
Han tillade att flugor och, i mycket mindre utsträckning, fjärilar också fungerar som pollinatörer.

Honungsbin Kan Främja Inavel



VildSandbin
Det är inte klart varför honungsbin inte är lika effektiva pollinerare som en del andra insekter, eftersom studien visade att de faktiskt överför mer pollen än vilda pollinatörer.
Men Harder säger att det kan vara att honungsbin har en större tendens att främja växt-inavel, vilket kan leda till färre livskraftiga avkomma i form av frön.
Eftersom växter är hermafroditer, som gör det möjligt för "den extremt exakta formen av inavel genom parning med dig själv," även känd som självpollinering, sade Harder.

Honungsbin Kan Röra Sig Mer Mellan Blommor På Samma Planta


"Honungsbin kan tendera att röra sig mer mellan blommor på samma planta, vilket resulterar i självpollinering, medan de vilda insekterna besöker ett färre antal blommor på en enskild odling innan de flyttar vidare till nästa plats i odlingen."

Vilda Pollinatörer Minskar


Tyvärr, säger Harder, det finns bevis för att många vilda pollinatörer är på nedgång.

Vilda Bin och Andra Pollinerande Insekter Kan Ha Stor Betydelse För Bra skördar




"Vårt budskap är inte att honungsbin är dåliga - det är att vi även kunde mer, om vi kunde få fler vilda insekter", säger Lawrence Harder, professor i biologi vid universitetet i Calgary.

Harder är en av 50 författare en artikel publicerad tidskriften Science, som tittat på 41 olika grödor i 19 olika länder, däribland lågbuske-blåbär i Prince Edward Island, Kanada.


Honungsbin Ofta Maximalt Utnyttjade, som Pollinerare i Pollineringstjänster


Ett Solitärt Bi

Grödor som djur pollinerar - såsom gurkor, tomater, blåbär och kaffe - får bättre avkastning när mer än bara honungsbin pollinerar blommorna, säger Harder.

"Poängen här är inte att honungsbin inte gör ett bra jobb, utan i de flesta av dessa områden är honungsbin redan är maximalt utnyttjade när det gäller de tjänster som honungsbin tillhandahåller", sade han.

Vilda Bins pollineringsteknik Har Stor Inverkan


Honungsbin brukar gå från blomma till blomma på samma buske, medan vilda bin flyttar mellan buskar, vilket innebär fler växter pollineras med pollen från sina grannar.
I studien tittade man också på hur andra vilda insekter, såsom fjärilar och vissa typer av flugor och skalbaggar, fann att vilda bin har störst inverkan på avkastningen.

"Uppmuntra" Vilda Bin




Om du vill uppmuntra vilda bin, rekommenderar Harder att odla växande naturliga eller delvis naturlig vegetation med vilda blommor längs vägkanter så att de har något att äta när grödor inte kommer från blommor i grödorna.

"Canola*) är ett ymnighetshorn när det är i blom för bin, men när det inte är i blom är det en ödemark för honungsbin" replikerar han.


Inte Störa Bon Med Vilda Pollinerare


Vilda Pollinatörer
Andra åtgärder är att inte störa bon med redskap för jordbearbetning och att använda mindre mängd bekämpningsmedel som dödar vilda bin.


Honungsbin är helt avgörande för pollinerande hybrid raps, Canola, för produktion av utsäde, och förra året transporterade Albertas biodlare 70.000 bikupor av honungsbin till södra delen av provinsen för att pollinera denna odling, säger den provinsiella apiculturist Medhat Nasr.

"Om vi inte har denna typ av pollinatörer, skulle utbytet av hybriden raps som utsäde gå ner med 90 procent", sade han.

Men ha med vilda bin, det är bäst, sade han, eftersom det finns en "synergi" i deras arbete i pollinering av grödor. Om en mängd olika biarter besöker samma blomma, ökar oddsen för framgångsrik pollinering, sade han.


Vilda Populationen av Bin och Vilda Pollinatörer Har Gått Ner


Men den vilda populationen av bin och vild pollinatörer har gått ner, säger Nasr.


"Det minskar eftersom det inte finns tillräckligt med vilda blomma och foder källor för dem i naturen", sade han.

"Istället för att bara odlar "gräs," varför inte odla några blommor som blommar vid olika tidpunkter på året och som kommer att ge "mat-källor" tillgängliga för honungsbin samt vilda bin?", Sade han.


Bättre Nyheter På Honungsbiets Front Efter, Colony Collapse Disorder i Kanada


Nu har vi bättre nyheter på honungsbiets front, trots härjningar av "Colony Collapse Disorder." Den provinsiella honungsbipopulation sjönk till 220.000 bikupor under 2007, men återhämtade sig till 282.000 bikupor förra året, sade han.


"Vi arbetar för att lösa problemet", sade han. "Vi har ett framgångsrikt exempel på honungsbin och jag är säker på att det kommer att bli framgångsrik även för vilda pollinatörer."

I Sverige Vildbin (solitärbin och humlor)




Vildbin (solitärbin och humlor) är en nyckelgrupp insekter i landskapet därför att de pollinerar vilda och odlade växter. Detta bär upp den biologiska mångfalden samt producerar livsrum och mat för djur och människor.

Det framstår som tydligt att det i längden inte finns plats för vildbin i dagens hårt utnyttjade odlingslandskap, vilket kan skapa problem vid pollinering av blommande grödor och naturlig flora.
Antingen finns det för liten andel refugiehabitat och resursblomster i landskapet, eller så ligger dessa för långt bort genom ojämn fördelning av naturliga habitat. Tillgången av vilda bin i odlingslandskapet är viktig för att ta över pollineringen efter en vikande biodling eller för pollinering av nya odlingsväxter eller "nygamla" växter med speciella pollineringsbehov.

Om man vill att det skall finnas vilda bin i odlingslandskapet, för hållbar utveckling, bör det återställas

Läs mer och ladda ner:
Grödor och vildbin i Sverige --> PDF

*) Namnet är av orden: "Canada" och "oil", som getts till en växt genmodifierad från raps,

Wild Bees Boost Harvest More Than Honeybees

Leaving some natural habitat undisturbed could improve crop yields

By Emily Chung, CBC News Posted: Mar 1, 2013 1:30 PM ET

Läs mer på engelska :
http://www.cbc.ca/news/technology/story/2013/03/01/science-wild-pollinators-honeybees.html eller
 : http://www.agcanada.com/albertafarmer/2013/03/20/new-study-says-pollination-by-wild-bees-boosts-crop-yields/
Klicka här--> Nya regler för träd och buskar i betesmarker


Svält bland vilda bin och humlor


Byxbin, gökbin och pälsbin hör till de vilda bi- och humlearter som får allt svårare att klara sig i den svenska naturen.
I Sverige finns ett åttiotal vilda arter av bin och humlor, men många av dem har minskat oroväckande i antal. Sexton arter befaras redan ha försvunnit.


Vildbin och våra Honungsbin bör ges största möjliga chans i vår natur och det är inte för sent att också du gör din insats praktiskt. Skapa förutsättningar där du bor. Läs och Lär!

http://andersbigardar.se/contacts/
Klicka på Biet och Surra med Anders
Anders Jacobsson
Biodlare Professionellt